Uppe med tuppen

Om man bortser från när vi skulle flyga till London, och gick upp mitt i natten, så är det här definitivt den tidigaste morgonen senjag slutade jobba för en månad sen.
Var lite orolig att jag skulle vara mer död än levande vid det här laget, men det känns helt okej.
Det är väl nästan svårt att vara trött när man möts av strålande sol ock klarblå himmel iof. Värre blir det att gå upp till morgonträningarna när vi kommit fram till November. Kolsvart och kallt.
Usch, inget jag vill tänka på nu.

Igår blev det havet innan träningen, så äntligen har man fått tillbaka lite färg.
Funderar på att fortsätta jobba på det idag, innan det är dags att bege sig hem til Christoffer för 25-årsfest.
Nu är det bäst att jag drar mig.

Ha en grym dag allihop!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0